Tränarn om fysioterapi!

Som min sambo Märta skrev om hur viktigt kost och träning är för att få långvariga resultat av en behandling, så kan också rätt behandling vara viktigt för att komma ur både psykiska och fysiska spänningar och låsningar.

Ett fysiskt trauma på en muskel eller nervsystem, som en fallskada eller whiplash, sätter sig djupt.

Muskeln blir direkt påverkad av ”minnesbilden” som finns kvar i nervsystem och/eller bindväv.

Det ÄR svårt och jobbigt att bara ”träna bort krämporna”.

Men sitta bort dom går inte heller.

Så att ge kroppen rätt förutsättningar genom rätt behandling, gör träningen roligare och effektivare. Ibland är det helt nödvändig.

Efter mina första behandlingar (djupvåg) så flyttade jag direkt gränsen för syreupptag och mjölksyra i de muskler som varit låsta.

Otroligt många timmar av träning som kunde ha fått bättre effekt av rätt behandling.

Efter olika fallolyckor och hårda smällar i kampsporten så skapar dessa ”minnen” kramp även i muskler som inte varit utsatta för våld.

Dessa signaler måste brytas innan man kan använda musklernas fulla potential.

För min del så har djupvågsbehandling och elektroterapi varit en ögonöppnare för hur man kan ta träningen till nästa steg. Oavsett om det är för att elitsatsa eller för att bli hel!

Alla problem går inte att lösa, men lite mera rörelse och lite mindre kolhydrater(socker), gör stor skillnad i både kropp och knopp!

Johan / Tränaren

Träning

I kväll ska min sambo Johan visa lite övningar och prata träning på gymmet Skrotverkstan i Långviksmon. Han har varit thaiboxare och fotbollsspelare på elitnivå och har alltid tränat hårt. Jag lär mig massor av att diskutera hälsa och fysiska problem med honom.

Som terapeut känner jag att mitt jobb är en av tre delar i en helhet. En stor del av välmåendet är vad vi äter. En annan del är vad vi använder kroppen till och på vilket sätt, och mitt jobb är att hjälpa till då problem uppstått som hindrar oss från rörelse.

Jag tror inte vi kan fuska oss förbi någon av de andra två bitarna och bara gå och bli ”fixade” hos en terapeut. Men då de fungerar och med lite tur i livet så behövs inte jag alls. Det är ju det bästa!

Äter vi saker som belastar kroppen mer än det stärker, eller mycket av det som triggar inflammation, som skapar överskott och slaggprodukter eller äter för lite/fel så kroppen saknar det bränsle den kräver då mår vi inte bra och resurserna sinar.

Där kan en lyckad behandling släppa på smärta och spänning tillfälligt men obehaget kommer förmodligen tillbaka inom någon vecka bara.

Det är tydligt på hästar som inte har en balanserad foderstat efter vad de gör och vilken näringsstatus den har i kroppen. De som får i sig ett överskott av stärkelse som jäser i tarmen kommer snabbt bli stela, stumma och kanske för stressade för att ta till sig träning väl. Vissa reagerar kraftigt på socker och får inflammationer som bara letar efter någonstans att få fäste och skapar smärta i leder och muskler. De som ligger på ett underskott av viktiga aminosyror kan tränas oerhört väl och noga uttänkt men det finns inte nog med byggstenar för att öka muskelvolym och styrka.

Det finns de som äter mycket genomtänkt och köper tillskott som är bra men saknar rörelse. Jag tror inte behandlingar har full effekt om vi inte ”tar kontakt” med våra muskelfibrer och med andning och syre pumpar näring och energi igenom varje fiber regelbundet.

Det är jätteintressant att träna med någon som har en bred variation av övningar och tekniker och faktiskt gör det roligt att utmana kroppen. Jag tror att det bästa sättet att komma ur kronisk smärta är att hjälpa kroppen med rätt näring, den hjälp i form av behandling som behövs för att komma ur gamla mönster men sedan träning för att stärka och mjuka upp kroppen!

Både vårt psyke och vår kropp mår bäst av att vara stark och användas. Stress minskas dramatiskt av rörelse. 30 minuters pulshöjande aktivitet tre gånger i veckan ska kunna ersätta ångestdämpande och antidepressiva mediciner då det får vårt ”välmåendecentra” att växa och vår överlevnadsmekanism som skapar oro och misstro att krympa. Vi kan långt mycket mer än vi tror. Men gamla trauman och överansträngning eller avsaknad av viktiga ämnen kan få vår kropp att låsa sig. Då kan vi inte få tillgång till den rätta styrkan i oss och rörelse gör för ont. Men jag tror styrkan och rörelseglädjen finns där för de flesta av oss om vi får de här bitarna i balans!

Hälsningar Märta /massören

 

 

Jenta

Nu har utbildningen kommit igång rätt bra! Jenta går verkligen framåt med stormsteg från att vingla fram och inte klara av att ens skritta i höger varv utan att stanna, falla helt in eller vika halsen åt vänster och vända helt ut. I går kväll kunde vi jobba med trav i friskt tempo men i balans och ställd inåt i båda varven utan tvekan och avbrott, flera varv och hitta flytet. Hon kan nu lätt skritta i svag öppna/skänkelvikning utåt och formar sig fint i hörnen men igår provade jag lägga till flytt undan ytterskänkeln. Hon är en stjärna, efter lite tvekan gick hon i skänkelvikning på diagonalen åt båda håll med bara kortsidan som eftertanke innan vi vände upp igen för en ny diagonal. Två ggr åt vardera håll sedan kändes det att hon kopplat uppgiften och klev på fint åt sidan. Yay!

Traven är helt olik Lasses, jag blir sjukt pepp inför framtiden så som hon känns redan! Bra takt och tryck men så mjuk att sitta på (rider lätt) spårar nu fint och bara flyter fram. Hon har dock något slags motstånd i nacken, har bokat tandtid nästa vecka för att se om hon har hakar långt bak i munnen. Får nästan känsla av att det är i munnen det strävar då hon är loss i hela kroppen men inte kan ge efter i nacken. Det borde vara en reflex efter att hon jobbar så fint genom ryggen, att släppa käken och nacken. Blir intressant att få höra hur det ser ut i munnen.

Lasse däremot har varit rätt dålig sedan sista skoningen. Skorna sitter bra, men gissar att han blev öm av någon anledning. Hovis varnade för att sömmen kunde ligga lite nära. han är känslig fram och kan ha reagerat på slag mot väggen (nitandet) med. Han har inte visat hälta, men kändes trött i ryggen, och det kan han ha blivit av att avlasta fram ändå. Eller så är det hans gamla vanliga skumma symptom som kan likna lindrig korsförlamning som mest är en känsla. Han har haft en tendens varje pälssättning och då gräset fryser varje år. Vi får vänta ett par veckor och se.

Nu har Johan grävt ur hela stallet från lera med en minigrävare i helgen, dag som natt och ska fylla med sand, sedan blir det isolering, armering och gjutning av stallgolv! Dreamy på riktigt!!

Då får vi en till stallgång att ställa den superfina sadelbock som ingen köpt konstigt nog! Lika glad för det är jag hehe!

image2

Behandlingsdagar

Idag är det Söndag och vilodag, hur skönt som helst!

De senaste fyra dagarna har det råkat bli späckat med hästbehandlingar. Även några humanbehandlingar. Jag räknade lite snabbt ihop antalet, inklusive behandling av sambo och egen häst blev det 28 stycken sedan i onsdags.. Phew!

Igår var jag iväg en sväng tio mil bort och mellan kl 9 och 21 hanns det med hela tolv stycken. Det är inget jag planerar, men det blir lätt så att det kommer till en, två, tre stycken under dagen. Jag är riktigt glad över alla positiva kommentarer och berättelser om hur stor skillnad det varit på de hästar som fått behandling en gång förut, och riktigt fin feedback på de humanbehandlingar som blev gjorda. Är så tacksam över det fantastiskt roliga och givande jobb jag har! Det var en skön mix av stora halvblod, PRE-hingstar, islandshästar och hästmänniskor!

Blev bjuden på stall-picnic för att hinna kaffe och så mkt behandling som möjligt! 


Blev även bortskämd med glutenfri bakelse som motivation efter häst nr sju! 😁


Hade tänkt verkligen göra ingenting idag, men Jenta har dragit av sig sin ena framsko.. Bluh. Blev dessutom så peppad av allas ridning igår, så jag vill ta mig upp på mina egna idag och rida ett pass på dom var. Det är helt slut mat i kylen med, så lär måsta starta den eländes bilen idag igen.

Får se hur mkt orken räcker till, båda armarna domnade bort inatt hehe.

DSC_0299

 

Att omskola en travhäst

Vi har fått hem en ny medlem av djurfamiljen och hon passar in helt perfekt! Det är ett femårigt kallblodssto och tydligt hade visat att hon inte hade anlag för att springa riktigt fort. Hon gjorde helt klart den hon kunde, men det räckte bara till kvaltider.

Jag tror att fart ligger i talang och gener. Styrka och uthållighet kan vi arbeta upp men teknik och den där naturliga farten ligger mycket i generna. Min gamla kallblodstravare var med i en studie på Umeå universitet där jag fick ange skritt, trav, galoppkvalité, bärighet och hur mkt han tjänat som travhäst. Resultaten av en tagelanalys visade att genetiken stämde in på de faktiska resultaten. Han var av den (bästa) genetiska typ som i regel springer fort, har teknik och takt.

Nu har han tyvärr en rygg som är sju mil lång och är överrörlig, så han har ändå svårt för att bära sig utan min hjälp och noggrann utbildning. Han är superrolig då allt stämmer och har ett enormt flow och schwung, men kräver en hel del av sin ryttare.

Den här nya hästen -Jenta, verkar ha sämre teknik och driv i travträningen, men har en naturlig stabilitet och känns som att hon kommer vara en mindre komplicerad ridhäst. Hon är både mindre ifrågasättande och väldigt orädd. Hon bara är och trivs i allt vi gjort hittills.

Jag red första passet på ridbanan igår och hon är väldigt oliksidig. Det tycker jag de flesta travhästar är. I en vagn har man ju inte alls samma verktyg för att rakrikta och hålla efter nervsystemet och muskulaturen som ju från grunden ofta är skev i motorik och styrka. Ena bak tar gärna mer påskjut och det andra mer vikt under kroppen.

Jenta är rejält vänsterställd. I vänster varv spårar hon perfekt och kan lätt gå undan i svag öppna. Vänder jag över i höger varv är det lite som att gå in i en vägg. Hon faller direkt inåt med utspänd högersida och vill stanna. Eller stretar iväg utåt vänsterställd.

Men hon har arbetsmoral och gillar beröm, så på bara ett kort pass hade poletten trillat ner och hon började få ihop det. På slutet gick hon undan fint för höger skänkel, inte lika otvunget som i vä varv, men ändå helt utan att trycka magen emot innerskänkeln och kliva innanför med höger bak.

Sånt här går oerhört mycket lättare att komma igenom om man går igenom ryggen med lite fysioterapi. Innan nästa pass ska hon få en behandling av ländryggen!

Jag blir lite lätt rastlös då jag känner hur långt det är för en sån grön häst att komma dit tjugoåriga Lasse är och det går att sitta och leka med övningar, men hon visar helt klart talang som ridhäst!

#wildjenta

Hej!

För en del år sedan hade jag en blogg och tyckte det var himla kul att skriva. I ett par år har jag jobbat med sociala medier och bloggat åt ett annat företag och då har det inte funnits så mycket lust och ork kvar till att jobba på de egna kanalerna.

Men nu känns det roligt och tiden finns igen!

Den här sidan innehåller lite av allt det vi håller på med här på gården Brånasvedjan, det är mitt jobb med fysioterapi och hästar, konst och illustration och så min sambos verksamhet med timring, möbelbygge, beställningsjobb och snickeri.

Jag får se hur aktiv den här bloggen kommer bli, förmodligen skriver jag ett inlägg då det händer något speciellt.

Välkomna hit i alla fall! /Märta

 

header häst 2