Det här med kortison

Under åren har jag gjort åtskilliga tusen kroppsliga behandlingar av hästar och människor. Något jag tycker mismatchar är minskningen av antalet kortisoninjektioner hos människa och den kraftiga ökningen hos häst.

Hos mina tvåbenta kunder var det förut rätt vanligt med rutinmässiga kortisoninjektioner i axlar, höfter och knän. Det sprutades i armbågar och bursor. Nu har det bromsats in rejält på dessa sprutor och då jag själv bett om kortison pga farlig astma var det väldigt motvilligt det skrevs ut en inhalator. -Nej det är ju VÄLDIGT tråkiga biverkningar med kortison.. Sa läkarna motvilligt. Först efter tredje akutbesöket och desperat vädjan fick jag en. Då sambon frågade om kortison för sin SI-ledsinflammation vägrade de skriva ut, pga kortisonets stora faror.

Max tre injektioner rekommenderas visst till en akut smärtande axel eller höft hos tvåbenta. Jag har sett infraspinatusmuskler som spontant gått av efter ett par injektioner i axeln. Kortisonet har en vävnadsförtunnande effekt och då muskelfästet påverkats av behandlingen har det till slut bara släppt, och skulderbladet har blivit tomt och utan muskel som kan hålla tillbaka axeln.

Men hästarna.. Har mött hästar som fått tjugotalet injektioner under en kort period. Hästar som rutinkollas för att ägaren vill känna sig trygg kan få ett par-fyra-sex injektioner i leder efter att ha sett nickig eller diffust oren ut. Ibland utesluts genom att spruta alla leder i den diffust orena delen av kroppen.

Om jag jämför hästar med oss, så är det extremt sällan en person har en såpass stark smärta och inflammation att en ledinjektion kommer på tal. Men en häst räcker med att se lite stel ut? Vad är kriterierna för att medicinera med de här vävnadsförtunnande preparaten? Hur ont ska det göra? Jobbar man inte längre med vila eller allmänmedicinering oralt som behandlingsform? Nu känns det som att tempot är så uppskruvat att en skör och trött led måste injiceras för att snabbt kunna belastas igen.

Jag har förstått det som att kortison lite ”tar över” och stoppar den inflammatoriska processen. Den bidrar på inget vis till att vara stärkande eller uppbyggande. Finns det inte risker att omkringliggande vävnader försvagas så tex gaffelband blir skörare om en häst rutinmässigt några gånger per år ”sprutas upp” inför en tävlingsperiod?

Jag har även noterat ett par tre hästar som står med trött min, puls i kotorna och lite ruggig päls efter tio-tjugoplustalet kortisoninjektioner under kort tid. Symptomet på cushings syndrom är överproduktion av kortisol, kan det bli samma symptom av att hårdbehandla en häst med kortison? Dvs fångsymptom, trötthet och sjukdomskänsla?

Det har blivit en standardbehandling känns det som, att åka in och spruta upp en häst som kanske underpresterat eller känts lite stel ibland nästan som förebyggande åtgärd. Men de tvåbenta jag känner som fått injektioner har innan haft smärtor i nivå med ”skriker rakt ut” vid belastning och ligger sömnlös på natten.

Tänker man att en häst ändå har så kort liv att det inte spelar någon roll? Men de kan ju ändå leva i 30 år.. Och de vävnadsförstörande effekterna torde komma långt före den åldern.

Blir faktiskt lite glad då jag möter hästar som sprungit in hundratals tusen kronor, eller som ridits i åratal och är glada och positiva men aldrig sett en kanyl och ändå rör sig normalt och är friska. Anledningen till att de inte fått injektioner är helt enkelt att ägarna inte hältutrett, utan vilat dem eller rehabat på olika sätt vid behov och det verkar ha räckt då de sedan rört sig fint och rakt igen och vunnit pengar. (Givetvis är det inte alls bra då djur går halta och inte utreds, men det är en annan diskussion) Lite svårt är det faktiskt att ta in, att en häst eller för den delen människa rutinmässigt ska vara beroende av nålar i de så väl skyddade kroppsdelar vi har, de inkapslade lederna som absolut inte ska utsättas för bakterier.

Det är så oerhört få personer som sagt -Jag fick kortison i axeln och den blev bra! De flesta säger jag fick en injektion och det höll tre månader. Ibland två. Sedan var det dåligt igen och i slutänden behövde leden opereras eller kom ur sin sjukdom av andra åtgärder som tid, träning eller annan antiinflammatorisk behandling. Tror faktiskt aldrig jag hört det. Om någon är mer insatt och kan svara på mina funderingar vore jag tacksam! 🙂

(Är mycket tacksam för min inhalator och den lågdos kortison som räddade mig ur en autoimmun kortisolbrist, så läkemedlet i sig är guld värt)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s